Det där med mål och drömmar ser olika ut för alla människor. En del lever sitt vardagsliv och helger efter ett och samma mönster, och har som mål att en gång om året ha samlat tillräckligt med pengar för att göra en ordentlig utlandsresa, andra har mera livsavgörande drömmar.

Skillnaden på mål och på drömmar är, enligt mig, att en dröm är något man endast ligger hemma i soffan och önskar att man vågade/ kunde genomföra, men ett mål, har man redan börjat genomföra och jobba emot.

 

Jag tror aldrig man ska sluta ha drömmar, och aldrig sluta ha mål. För vad ska då livet gå ut på? Finns det någon 30-, 40-åring som helt har slutat drömma? Det tror jag inte. Däremot tror jag att det finns många och åter många som har gett upp att nå sina drömmar, sina mål, och det är sorgligt.

Visst är det bra att ha nått den punkt i livet då man är tillfreds med livet och vardagen, men efter några år, behövs förnyelse. För mig skulle den förnyelsen inte räcka med en ny färg på huset, eller nått annat simpelt, som egentligen inte förändrar livet.

Jag är allt för bekant med dom små förändringar man gör för att bli mer tillfreds i livet, har gjort dom i så många år. Men efter bara en dag eller två så är jag lika rastlös och obekväm med vardagen som innan. En ny hårfärg eller frisyr, nya kläder eller liknande hjälpte inte så långt.Och jag vet med mig innerst inne att det är egentligen min dröm jag behöver förverkliga, för att det verkligen ska kännas bra.

 

För egen del, så känner jag att min förändring jag kommer göra nu, om ett par veckor, kommer öppna många nya dörrar för fler förändringar, och framförallt bubblar huvudet av alla drömmar och mål jag haft tidigare, som jag faktiskt får möjlighet att prova på nu!

Jag är inte ute efter den där enstaka utlandsresan en gång om året, som jag bara jobbar mot och för under 330 dagar varje år, utan om sånt som gör hela mitt år värt och roligt.