Lugnet
Äntligen har jag fått pencelin för mina öron! Plus att det ger sig på fler områden så nu efter en 5-dagars kur ska jag banne mig va frisk!
Dagen har inte vart så spännande egentligen. Gick upp vid sju och lämna Saga på dagis, åkte till vårdcentralen, hem och tog en lite ordentligare promenad (första jag gör på 2 veckor) och hämtade sen Saga vid halv två.
Lite jobb har jag sökt och meddelat mitt nuvarande jobb att detta är sista månaden.
Det har varit en himla orkan senaste tiden (1/2-året), där jag förlorat både vänner och respekt, men jag står starkt i mina val, och uppskattar de få som stödjer mig (Speciellt älskade Kenny), och trots att jag vet att allt är långt ifrån över, så känner jag ändå ett behärskat lugn i mig. Döda som levande, ingen ska få komma åt mig, knäcka mig eller göra mig osäker.
Om jag så stod HELT ensam, så tänker jag inte vika. Antagligen så är det dessa känslor som skänker mig ett sådant lugn.
Allt ordnar sig, för mig.
det går inte att tämja elden eller fånga vinden, tro mig. men man kan förändra sig själv och sitt liv till det bättre om man vågar erkänna vad som fattas, vad som är fel. någon sa till mig en gång "finn ut vem du verkligen är och TA din plats. gör det du måste för att bli lycklig i livet, oavsett konsekvenser" kan vara kallt och egoistiskt för mången. men han räddade mitt liv
Kloka ord,låter som någon jag känner.
